Igår var jag på dopmiddag, älsklingen fick tyvärr inte följa med eftersom han är och jobbar men jag åkte ändå. Det var en liten supersöt mörkögd tjej med mycket mörkt hår på huvudet som skulle döpas i Lövånger kyrka och sedan var det dopfika. Men föräldrarna hade resonerat som så att med tredje och sista barnet ska det firas ordentligt. Så efter mingel och en fördrink började middagen med lite bordstävlingar och en god förrätt.
Kockarna i Lövånger vet vad de pysslar med. Förrätten var jättegod, inget hastverk direkt. För att inte tala om varmrätten som var så där "oj vad den smälter i munnen god" och det ska ni veta - jag tror inte att jag tycker om lamm. Men det här tyckte jag om.
Det hade förstås varit snäppet bättre med rödvin istället för fanta till köttet. Men vinet och päronkonjaken, det fick andra dricka och så drack jag samma som barnen. Det kändes skönt att komma sig hem samma kväll.
Det var kul att träffa en del igen, vissa har jag inte sett sedan bröllopet för två år sedan.
Vi var hela fyra pitebor på plats i Lövånger. Alla placerade vid samma bord och det gick jättebra för oss i bordstävlingen, hejja Piteå!
Men vid tio-tiden efter kaffe och dessert (björnbärspairfait) så tackade jag värdparet och körde hemåt medan jag pratade lite grann med maken. Det hade varit roligt att ha honom med mig men allt går ju inte att styra. Det gick då bra att köra också, inga renar på vägen och ingen halka än så jag var hemma efter 1,5 timme. Jag måste säga att jag tror de läskiga bilturerna med taxi i Thailand var bra för mig. Nu är jag inte lika rädd när vägen smalnar av lite grann, som till exempel vid vägbyggen.
Vad kul att göra dopet till en vuxenfestlighet :) När det väl är dags för dop så känns det som man varit lite avskuren från det vuxna ett tag, bra sätt att sparka igång umgänget ordentligt på igen :)
SvaraRaderaHoppas du och lilltösen i magen mår bra idag :)
kram