När pappas garage brann gjorde även en massa saker i förrådet det. Jag hade tre stora svarta sopsäckar med böcker att gå igenom. Det vill säga skriva ner titeln för försäkringsbolagets skull. Av alla dessa böcker var det väl Virginia Andrews serierna "Vindsträdgården, Blomblad för vinden mm." och "Svart ängel m.m" som jag tycket att det var synd att de brunnit upp.
Men när jag hittade ett halvt uppeldat exemplar av Ludde Lump då var det riktigt sorgligt. Så jag skrev ner vem som skrivit den och bokens nr, men den fanns inte att köpa längre. Däremot hittade jag så småningom ett väl bevarat exemplar på Tradera.
Tur var väl det, jag var väldigt rädd om mina böcker. Satt och bläddrade i dem och tittade på de fina bilderna och ordnade dem fint i bokhyllan. (Några år senare var det mycket tårar när mitt kusinbarn ritat i en bok om elefanter för att inte tala om hur det var när syrran varit så fräck att riva ut sidor ur boken om Lady och Lufsens valp Ludde.)Men tillbaka till Ludde Lump. Den handlar då om en dammråtta som bor hemma hos en familj. Där går det bra att försöka gömma sig under bokhyllan och äta sig större på katthår.
Monstret i historien är Snabeldraken som ibland gör entré. (Några år senare hade jag en katt och begreppet Snabeldrake var välkänt, så pass att katten sprang och gömde sig under sängen om man sa "Nu kommer Snabeldraken" (Det kan ha haft något att göra med att jag har ett vagt minne av att jag dammsög och det var katthår på golvet, pappa ville jag skulle kamma katten ofta och jag stod där med dammsugaren i handen och tänkte. Katthår - Katt. Varför inte eliminera problemet vid källan och dammsuga katten? Det lät som en god idé då men det var det förstås inte. Det var inte alls populärt, katten vaknade med ett ryck och sprang iväg. Så sedan höll sig katten långt ifrån Snabeldraken.)Det lyckades inte Ludde Lump med.
En dag hamnade han i Snabeldrakens mage.
Det såg illa ut ett tag, där fanns en spindel och otäcka saker men även en ny bekantskap. Det söta garnluddet Greta Garn.
Ludde räddar dem ur påsen med en kapsyl.Ta en extra titt på den!
Sådana kapsyler skulle inte dagens barn alls känna igen, vilket gör boken ännu mer charmig för mig nu.
Jag kan avslöja att det är ett lyckligt slut, Ludde Lump och Greta Garn hittar ett hem hos en gammal tant som ibland tar ut dem att leka i mattfransarna.
Slutet gott allting gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar