Bok: Familjen Hoppsan - tips & råd till styvfamiljen

Inte alla kärnfamiljer lever lyckliga i alla sina dagar. Drömprinsen/drömprinsessan kanske kommer med barn och ett ex i bagaget och ingenting är längre självklart. Nyfamiljen är bildad och därför skrev ett gäng styvmammor boken "Familjen Hoppsan" (vilket man verkligen kan säga när man går från singel till hel familj).
Efter många intervjuer med styvpappor och familjer kom de fram till att en styvpappa generellt inte tar ett lika stort ansvar för styvbarnen som de flesta styvmammor gör. Men boken ger ändå perspektiv på och tips och råd till alla grupperna: barnen, mammorna, papporna, styvmammorna och styvpapporna. Däremot är det lite fokus på att alla har barn sedan tidigare.
Så är det inte för oss, ingen jag gillat har varit pappamaterial och alltså har jag inga barn. Barnens styvpappa har heller inga barn. Min bonusmamma har inga barn. Å ena sidan har kidsen inga nya kompisar att leka med men å andra sidan är det färre som ska komma överens och rymmas i huset. Men framför allt så är vi bara tvugna att checka av planerna över vad som händer med ett ex istället för två. Jag förstår inte hur de familjer som båda har barn med 1-2 ex på var sitt håll får ihop det. Planeringen måste ju vara en djungel!

Idag bor enligt boken 17% av alla barn växelvis. 70% bor hos sin mamma. Makens barn går statistiskt sett in i de 70 procenten men är här lite mindre än hälften av tiden. Denna bok innehåller tips från mammor till mammor, från styvmammor till styvmammor, styvpappor till styvpappor och pappor till pappor. Riktigt fiffigt!

Boken började med att beskriva lite ur barnens perspektiv. Det fanns bland annat en topplista skrivet av barnen på vad som är bra med nyfamiljen.
- Nya småsyskon (fick jag inte)
- Styvsyskon som blir nya lekkamrater (fick jag inte)
- Två familjer att välja på vilket är bra när man blir osams
- Många bonusmänniskor i sitt liv (japp)
- Mer att välja på
- Byte varannan vecka (för mig var det var varannan helg på besök hos den man inte bodde hos då. Vilket senare rann ut i sanden eftersom man ville vara med sina kompisar och trivs bäst hemma.)
- Styvföräldar som verkligen bryr sig om en
- Familjen gör mer tillsammans
- Mer julklappar och födelsedagspresenter
- Gladare föräldrar
- Föräldrarna slipper vara ensamma
Punkt tre är ju lite si så där, visst är det bra att man byter efter en vecka så hinner allt lugna ner sig om man bråkat. Men samtidigt så vet jag en del som åker och hämtar sina barn så fort de vill för att de har tråkigt eller något inte duger hos den andra föräldern. Det blir ett liv på standby för mamman/pappan och barnen blir sjukt bortskämda som styr och ställer med två familjer.

Urval av tipsen för barnen
* Bra om avståndet mellan hemmen är kort (det har inte mina styvbarn, å andra sidan vill man ju inte direkt dela häck med exet som jag känner en person som gör eftersom hennes ex köpte huset brevid hennes.)
* Schema som barnen själv kan hålla reda på (nej, det är nog ingen som vet när barnen är vart. Lite synd när kompisar åt dem ringer eller plingar på och man inte kan säga när de kommer hit.)
* Underlätta det praktiska
* Hjälp barnet att känna sig välkommet (undrar om det räcker med att säga välkommen? Jag tror förresten att jag slutat med det eftersom jag resonerar att man säger så till gäster och barnen bor ju här. Så jag får nog fundera på hur man ska göra med det.)
* Låt barnet tycka om andra och låt andra tycka om ditt barn (jo, det kan vara jobbigt när barnet gillar styvpappan/styvmamman. Men i vissa familjer funkar det ju inte alls och det kan man ju inte önska sina barn. Barn har en mamma och en pappa och resten är bara extra plus.)

Urval av tipsen till styvmamman
* Låt det ta tid (Jajemän, det tar tid att lära känna varandra. Jag tränger mig inte på men samtidigt så är det vissa regler som gäller och ibland säger jag ifrån - som sig bör.)
* Var dig själv (man skulle alltså inte börja baka och låtsas vara bullmamma om man aldrig bakat förr till exempel. Lyckligtvis tycker jag om att baka. Men lillen har talat om att svärmors bullar är de godaste bullarna i världen så just bullar bakar jag inte. Istället påminner vi svärmor ibland om att "hennes är godast i världen" och så kan lillen få med sig några påsar hem. Man får ju inte vara dum. Däremot är det kul att baka pepparkakor med honom till jul.)
* Hitta en nivå som passar dig (hittills har det passat mig att deras pappa tar allt ansvar för allt vad det gäller dem, men jag undrar om det är bäst för oss i längden. Vi kanske blir mer av en familj om jag blandar mig i mer? Nu när vi känner varandra lite bättre så kan jag ju i alla fall säga till själv istället för att be honom säga till dem.)
* Hitta på saker med barnen (förutom julbaket så har jag inte gjort det. Jag har hållit mig lite på min egen kant och väntat tills de närmat sig så vi kan lära känna varandra. Visst känner vi varandra lite bättre nu, men jag håller mig fortfarande undan lite grann när de är hos oss - för att ge dem lite ensamtid med farsan.)

Mammans perspektiv
I det kapitlet fick jag lite mer förståelse till varför det kan bli så fel för en del. Egentligen ganska enkelt:
Många bygger sin roll som kvinna på att de är mamma och när man misslyckats med förhållandet är självförtroendet lågt och det är frestande att bygga upp allt självförtroende runt mammarollen. Det är därför vanligt att den skilda mamman bryter ihop varje gång barnen är hos pappan. Om man låter sin identitet sitta i mamma rollen är man ju ingen när barnen är med sin farsa.
Samhällets uråldriga traditionella syn är oförenerlig med att lämna barnen ifrån sig. Det är den förlegade synen på föräldraskap som ställer till det.

Urval av tipsen till mammorna:
* Umgås med vänner och kom ihåg att ha roligt också
* Jobba över när barnen är hos pappan så du kan sluta tidigare när barnen är hos dig.
* Motionera, läs böcker och njut av stillheten.
* Sök hjälp om du mår dåligt efter separationen. (En glad mamma är bättre för barnen men det är inte barnen som ska göra dig glad, det måste du göra själv och det gäller vilken ålder barnen än är i.)

Urval av tipsen till styvpappan:
* Se till att ni planerar tillsammans, häng upp en kalender där alla kan ta del utav den. (Vi har en ambition att ha en kalender men det är svårt när det är så svårt att planera.)
* Kom överens om det ekonomiska, från dagliga utlägg till försäkringar och testamente. (vilket är extra viktigt i nyfamiljer, inte bara för styvpappor utan även för styvmammor. Det är en av sakerna som är betydligt mer komplicerat i en nyfamilj.)

Men ett tips som fanns i alla råden var att vårda kärleksrelationen i nyfamiljen. Den är grunden som nyfamiljen vilar på.

Statistiskt sett splittras nyfamiljer oftare, vilket inte är så konstigt eftersom det är mer komplicerat. Man får helt enkelt jobba lite hårdare i en nyfamilj.
Kanske därför jag läser böckerna jag hittar på ämnet.
Den här var en bra bok för alla tror jag, men ur mitt perspektiv kommer den förstås inte i närheten av bibeln - "Hur man blir en lycklig styvmamma". (En bok jag ska berätta om den någon gång när jag har ork till det.)

Den här boken med sina fina illustrationer vill jag i alla fall först att sambon läser och sedan vill jag skicka den till min nykära och nyseparerade kompis.