lördag, april 23, 2016

Vernissagelördag

Idag har vi varit på vernissage i konsthallen. Jag börjar känna att det är dags att kultivera min lilla avkomma. Åtminstone så pass att hon vet vad ordet vernissage betyder. :)
(Vernissage kommer från franskan och är öppningsdagen för en konstutställning, oftast med en invigning, jag skriver det ifall du som läsare också behöver kultiveras. )
Invigningen var av Amanda Mendiants utställning "Paralellès", jag kom med flit lite sent för att undvika att lyssna på tal första gången lillan skulle på vernissage. Det var fullt med folk och fina målningar. Utställningen är öppen till 15 maj så man kan ta en titt i verkligheten, men här är ett smakprov.




Den här är min favorit vid första titten.
När jag var anställd på konstgalleri hade jag ofta en favorit i början för att sedan hitta en ny när verken funnits där några veckor. Jag gillade dotterns favorit också.
Dotterns favorit var den här diptyken. Den här bilden gör den inte alls rättvisa på något sätt så den måste man se i verkligheten. Eller om du har en stor vägg och pengar till övers så kan du ju köpa den.

Så hur gick det då kanske du undrar?
Jag talade om för dottern igår kväll att imorgon så ska vi på vernissage. Hon frågade vad det var för något och jag förklarade att vi skulle gå till konsthallen och titta på tavlor.
- Åååååh neeeeeej. Det har jag gjort med skolan. Jag har redan sett dom. Trååååk-igt!
Jag sa att nej du har inte sett dom för att de börjar visas imorgon. Hon sa att det inte lät roligt och jag sa att då får hon följa med i alla fall och uppföra sig fint för min skull en stund. (I värsta fall så finns det ju mutor.)
Så vi kom dit. Hon träffade en fritidspedagog som vi pratade lite med och så tittade vi på några målningar. Dottern upptäckte att det fanns chips. Så jag lät henne fylla en mugg som hon kunde knapra lite på medan vi tittade (med ögonen!) konsten. 
Då tyckte hon att det var kul. Vi valde var sin favorit och sen sa jag att jag var nöjd och att vi kunde gå vidare. Jag skulle säga att hon skötte sig exemplariskt. Alva vill att jag ska skriva att hon var skitaduktig.
Nöjd på första vernissagen.
Vi gick på Lindex och jag provade en klänning, men sen kom jag fram till att det är ingen vits. Jag är för rund för att köpa kläder. Jag skulle ändå inte känna mig fin. Dottern fick i alla fall ett par solglasögon, ett läppsyl, tunika och leggings. Så nu är soffan snyggt dekorerad med glitter som lossnat från tunikan och jag ska sätta mig med dottern och se "Insidan ut". 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar