Våningssängar

Ibland tänker man långt framåt. Tills när barnen flyttat hemifrån och då sa jag att det vore ju kul att ha ett gästrum. Så att barnen kan komma och sova över för man vet ju inte vart de kommer att bo. (I huvudet hade jag ett trevligt rum med bäddad dubbelsäng, tavlor och lite mysigt så där, så pojkarna kan komma och övernatta med sin framtida fru.)
Maken sa, jo precis. Men våningssäng kanske.
Han hade kanske inte riktigt samma bild. Eller också var det att jag tänkte mig vuxna barn och att de i hans ögon alltid kommer att vara små. Det grumlade förstås bilden av mysrummet när jag såg framför mig bedrövliga våningssängar i furu inklämda i ett hörn.
Men sen såg jag den här bilden:Det behöver alltså inte vara fula våningssängar, det kan vara häftiga á la rymdfärja också. Så det kanske får bli en kombination av våra tankar den dagen det blir aktuellt - så ryms ju barnbarnen också ;)