Sidor

torsdag, februari 09, 2017

Restaurang Tages

I lördags gick vi och åt på Tages här i Piteå. Var ju tvungen att vänta tills de var med i White guide, annars är det ju inte tillräckligt fint. :)
Jag skojar. Det är svårt att få bord och det är en av anledningarna till att det dröjt ett tag. Till slut ringde jag och sa att jag ville äta kl sju en lördag, varpå jag fick ett bort en månad senare. Det var i lördags.

Förrätten var jättegod. Jag valde krabbsoppa med kålrabbi, riktigt god soppa. Glömde fota den andra förrätten - oxtartar. Den var också god, fast det var rått kött så var den riktigt god. Jag tänkte knappt på att det var rått. (Åt halva av varje förrätt, två orkar man nog inte.)
Krabbsoppa med kålrabbi.
Förrätten valde jag lamm och ett stadigt rött vinglas som passar till lamm. Men det var en aningen märklig varmrätt. Köttet serverades på ett potatisbröd med syrad kål och en brun röra som jag inte riktigt förstod vad det var för något. Röran tog över för mycket av smaken och jag blev rätt less på den smaken efter att ha ätit lite mindre än halva. Så då åt jag lammet med syrad kål istället.
Det var hyfsat gott, men ingenting jag kommer att beställa på restaurang igen.
Jag valde fel rätt helt enkelt.  Jag var sugen på en köttbit och valde inte ren för att långkok inte kändes så festligt. Så det fick bli lamm och det var nog inte riktigt rätt val. Det jag hört är att rödingen är riktigt god.

Det som var allra märkligast var att vi satt vi ett litet bord. Ca 1 cm från det borde stod ett likadant och när vi väntade på varmrätten placerades ett annat par där. Så i princip satt vi två par vid ett bord för fyra. Det känns inte riktigt som att man kan prata om vad som helst när man har två okända precis bredvid sig. Så om man planerar romantisk middag eller nått kanske man borde säga till att man vill sitta själv, annars kan man tydligen få oväntat middagssällskap.

Jag valde det klassiska till dessert - crème brûlée. Jag frågade om det var en klassisk eller om man försökt snitsa till den på något sätt. En klassisk god crème brûlée är aldrig fel. Stor var den också så det gjorde inget att jag delade med mig av några skedar perfekt dessert under krispigt bränt råsocker.
Nu blir jag sugen på dessert...

Så summerar jag det:
Perfekt förrätt och dessert, si så där varmrätt och dålig mysstämning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar