Bok: Djävulen bär Prada

Jag har läst "Djävulen bär Prada" av Lauren Weisberger som jobbat på Elle. Det är ingen hemlighet att hon fick en hel del underlag till boken från det jobbet. Jag gillar såna här böcker, men det blev lite väl mycket snack om olika märken (prada, gucci, och så vidare) och om vilka kläder den stackars tjejen har på sig. Storyn är som följer:
Andrea får jobb som assistent till en chefsredaktör på tidningen Runway. Jobbet tar all hennes tid och hon hoppas att hon efter ett år ska kunna gå vidare till ett seriöst jobb. Men hur mycket ska man egentligen stå ut med?
Jag ville läsa den innan filmen kommer, nu när jag gjort det så tror jag att den passar alldeles utmärkt till att bli film. Min kusin (som bor i Usa) sa att filmen är helt okej men ingen höjdarfilm. Så vi får se vad jag tycker när den kommer till Sverige...
My boss is from hell

Fyra...

Fyra arbeten jag har haft i mitt liv
- Lokalvårdare på PiteHavsbad
- Minilabbsansvarig
- Utbildningskonsult
- Webb & transporter på konstgalleri

Fyra filmer jag kan se om och om igen
- Stekta gröna tomater
- Legally blonde
- Trogen tjur sökes
- Ljuva november

Fyra städer jag har bott i
- Lillpite/Piteå
- London
- Bollnäs
- Umeå

Fyra teve-serier jag gärna ser
- Lost
- 24
- Prison break
- Cityakuten

Fyra ställen jag vill åka till
- Marocko (Marrakech)
- Prag
- Kenya (safari)
- Italien

Fyra webbsidor jag besöker dagligen
- Msn (väder & e-post)
- Expressen, aftonbladet & Piteå tidningen
- Brafilm (hyrfilm på Internet)
- Arbetsförmedlingen

Fyra favoriträtter
- Te (rabarbergrädd) och smörgås
- Sushi
- Hot tandoorikyckling (Gandhi)
- Kinamat (lunchbuffé på Eurasia)

Fyra ställen där jag trivs
- Hemma framför datorn
- Hemma i soffan
- Hos pappa
- På utlandsresande fot

Klädskåpen förvandlas

Man tänker sig att man ska spara pengar, jag ska ju snart ut och resa och lite extra fickpengar är ju aldrig fel. Men eftersom vi har vernissage imorgon så tänkte jag kasta ett öga i klädbutiken och se om det fanns något passande. Så på "Voodoo" råkade jag se denna klänning. Den hängde där och ropade "Köp mig, jag är en fin, fin sommarklänning. Fin att ha på sig på resan"Matchar hallen också *hi, hi*
Saknas bara ett passande party att gå på, men det kan man väl ordna...
Butiker som Voodoo finns inte i Piteå, ett poäng Umeå

Kom in i garderoben!

Ikea har reklam på msn just nu. ”Kom in i garderoben”, och ett erbjudande om att man får 500 kr att handla för varje 5.000 kr man handlar för. Typiskt tänker jag som just nu sitter och väntar på att få garderoberna jag redan beställt hemlevererade. Men det visade sig att det inte gäller de som jag har beställt utan bara PAX.
Jag vek ihop två av mina Lingo lådor igår, de är jättefina tycker jag. Gillar dem skarpt! Risken finns att jag glatt kommer att vilja att folk tittar i mina nya garderober när de kommer på besök, bara så att de ska se mina fina lådor. Jag får nog ta och fixa några fram några fler att ställa i garderoben där ytterkläderna ska hänga. Min hall kommer att vara som min egen walk-in-closet, man tager vad man haver när man bor i en lägenhet på 47,5 kvadrat.

Mermaids

Idag när jag kom hem tittade jag på "Mermaids" och jag måste säga att Mrs Flax (Cher) har en härlig inställning till livet. En morsa som tycker att allt annat än plockmat är ett för stort åtagande. Mackorna skärs ut till stjärnor och hade hon haft halloweenkostymen (en sjöjungfrudräkt) när flickorna var små hade hon gjort allt i den. Ett rent citat är:
Death is:
Dwelling on the past or staying in one place too long.
Älta det förflutna försöker jag definitivt att låta bli, man blir bara knäpp av sånt. Kanske har jag stannat på samma ställe för länge. Sex år i Umeå och rekordlånga 3,5 år i samma lägenhet. Så länge har jag inte bott någonstans sedan första gången jag flyttade. Jag tycker faktiskt om både Umeå och lägenheten väldigt mycket. Men jag skulle hemskt gärna vilja ha ett heltidsjobb istället för två deltider.

GI-metoden

Jamie Olivier i fatsuite bär skräpmat.
I morse var det morgontv om bantingsmetoder. Nån GI-metod kille var där och två stycken andra satt och sa att alla dessa bantingsmetoder (GI, Atkins med flera) lovar något som dom inte kan hålla. Det finns ju faktiskt bara ett sätt: ät mindre/motionera mer. Konstigt att folk kan gå upp i vikt under flera år, säg 15 kilo på tio år. Men sedan när de ska gå ner i vikt då ska det ske på två-tre månader och sedan har de tänkt fortsätta äta precis vad som gjort dom tjocka tidigare. Är det så konstigt då att man går upp i vikt? Nix, det finns inga genvägar! Jag tror inte att folk verkligen är så okunniga, man ids helt enkelt inte lägga om sina dåliga vanor - för i början är det tufft.
Före detta sockergalen gottegris

Damen på bussen

En äldre dam satte sig brevid mig på bussen idag, hon var över 70 år berättade hon. Hon berättade att hon skulle besöka sin mans grav och att det var tio år sedan han dog. Jag frågade om de var gifta länge, så hon berättade att de träffades 1944 hemma hos hans mamma, han följde henne till dörren. Vid deras andra träff fick hon en kram och en puss, hon var mycket noga med att påpeka att det inte hände något mer (hi, hi). Sedan tredje gången sa han att han ville ha henne som fru. Så de förlovade sig och gifte sig 1949 i Stadskyrkan. Vid hållplatsen daskade hon mig på knäet och sa hejdå.
Jag gillar att prata med äldre, de har så mycket att berätta och en del älskar att berätta också. Det rätt lätt enkelt att träffa den rätta, bara vips så där. Jag menar om hon besöker hans grav 10 år efter han dog så måste de ju ha varit rätt så lyckliga också?

Lägenhet till salu!

Grannarna ska flytta, inte jag. Deras lägenhet är i alla fall till salu. Eftersom deras är exakt likadan som min (fast 70 kr dyrare per månad och med balkong) så känns det högintressant att se vad dom får för den. Nästan som att veta precis vad jag skulle få för min. Inte för att jag har tänkt sälja, men om jag skulle det...
Om jag skulle det och flytta till Piteå så skulle jag gå och kolla på det här huset (som kostar mindre än lägenheten om man ser på utropspriset).Det såg så mysigt ut att jag har möblerat klart i huvudet, men egentligen skulle jag titta på de hus min kompis är intresserad av. Men kompisen vill nog inte ha det här rosa huset, det kanske skulle vara lite för feminimt? Förresten skulle det nog vara finare i gult.

I alla fall är det lite för- och nackdelar med att grannarna flyttar. Nya grannar lever om när dom flyttar in och så ska dom borra upp sina tavlor och sånt. Men å andra sidan har ju dessa grannar troligen byggt alla sina möbler i lägenheten, så nästa kan ju inte borra mer. Däremot så kan det bli ett partydjur som flyttar in, en sån där som har fest fredag, lördag OCH tisdag med efterfest och kompisar som kommer runt tretiden och trycker på den högljudda porttelefonen i flera minuter (man vaknar fast det är i en annan lägenhet). Hoppas att det blir en lugn person.

The Break up

Ikväll har jag varit och tittat på The Break up med Jennifer Aniston och Vince Vaughn. En smårolig romantisk komedi på det ovanliga temat att-göra-slut. Brooke och Gary gör slut, eller rättare sagt Brooke för att hon vill att han ska uppskatta henne mer. Men ingen av dem vill ge upp lägenheten så de måste fortsätta att vara sambos ett tag till. Det är ingen höjdarfilm men det finns en god chans att den blir en del av min dvd-samling när den börjar kosta så där 50-60 kronor.

North Country

Solen skiner för fullt, det har varit en fantastisk sommar och jag är överaskad att det inte känns som om den är slut. Härligt! Jag skulle aldrig klaga på värmen. Men Umeå skulle behöva få sig lite regn. Gräsmattorna är bruna och mindre träd börjar se väldigt hängiga ut. Regn vore inte fel (gärna på natten när jag sover).
Nu ska jag rekommendera filmen som jag hyrde igårkväll:
North Country med duktiga och söta Charlize Theron. Hon lämnar sin kvinnomisshandlande pojkvän och åker hem. Där tar hon jobb i gruvan där männen inte tycker att kvinnorna har något att göra. Så de behandlar dom som skräp istället för medarbetare. Kvinnorna får stå ut med att bli kallade fittor och mycket värre saker, hela tiden. Men till slut får Josey nog och trots att hon inte har någon annans stöd försöker hon göra något åt saken. Gripande historia och bra skådisar. Generellt sett är jag inte så förtjust i drama, men när det är baserat på en sann historia är det mycket mer intressant för mig.

Kajfesten 2006

Idag fick jag höra att det var några på jobbet som ordnat med party. Hade jag hört det tidigare i veckan så hade jag förstås sagt att jag inte ville komma dit. MEN, när folk bekymrat sig med att ordna något så tycker jag att man ska ställa upp och komma i mesta möjliga mån. Dessutom skulle vi ju få pizza (gratis middag). Så när min syster ringde var jag på systembolaget och köpte några cider (inte grevens päroncider). Jag trodde inte att jag skulle gå in där på ett bra tag, mitt partysug är tillfredställt för ett halvår till, minst. En liten shoppingrunda på stan resulterade i:
En musmatta med gelekudde från favoritbutiken (Claes Ohlssons) ska gör att jag inte får ont i handen när jag sitter med datorn dagarna i ända.
Tehörnan har gott te, skulle egentligen bara ha "Rabarber grädd" (det godaste) men deras "Sommarblandning" var inte illa heller.
Jag gillar även att man inte måste stressa iväg direkt efter jobbet, jag hann till och med tvätta mina jeans innan det var dags att gå på party. Alldeles vid kajen höll vi till men utsikt ner över scenen. Pizza i mängder och så tittade vi på uppträdandet och sen gick jag i princip hem. Orkar inte vara uppe och ränna nu när jag precis vilat upp mig från förra helgen (och så ska jag jobba i helgen).Uppträdandet innehöll en massa artister som jag inte känner till (Velvet? Idol-Ola? Fame Factory-Anders? Cosmo 4?). Men även någon som jag känner till. "Evan" presenterade dom som "grabben som är fest", inte lite dålig självkännedom alltså. Hans hit (var det förra sommaren?) var ju värsta balladen och uppträdandet var inte direkt "fest" utan mer lugna låtar. Men det beror ju förstås på hur man tycker att fester ska vara kanske? Eller att han som presenterade artisterna har noll koll? Jag ska inte vara elak, Evan är faktiskt en väldigt lugn trevlig och sansad kille (i alla fall de gånger jag träffat honom). Hur som helst är jag glad att det verkar gå bra för honom.
Den som de flesta väntade på var Linda Bengtzing. Hon dök upp och körde sina roliga partylåtar "Alla flickor utom jag" och "Jag ljuger så bra", däremellan hann hon tralla lite på båten Anna och säga att hon avskyr den. TACK! Det gör jag också! Men nästa gång tycker jag att hon ska ha lite roligare kläder. Visst, det var vardagsfint men som artist-står-på-scenen var det väldigt tråkiga kläder. Var är glittret och glamoren?