En stor dag

Denna dag var första dagen på fritids för vårt lilla yrväder. Det var en pirrig tjej på morgonen kan jag säga. Hon växlade mellan lycka och förtvivlan, men sa att hon kände sig ledsen för att hon saknade sin pappa. Det där humöret brukar infinna sig efter dagis före middag, den tid som vissa kallar helvetestimman. Jag brukar inte tjafsa under den tiden. Hon får i princip göra som hon vill då (cykla/netflix/leka men inte äta mellis) medan jag lagar mat. Jag körde samma princip vid frukosten denna morgon, hon ville äta sitt fil med sugrör och jag sa inte nej.

Men mamma är du inte klar snart!?

Så snart hon var klar med frukosten borstade hon tänderna, kammade håret och valde hårspänne. Sen tjatade hon om att vi skulle åka. Så vi åkte dit och det var nog värst för mig faktiskt. Hon var lite kramigare än vanligt men det gick bra. Vilken mamma tackar nej till extra kramar? Inte jag i alla fall!

Jag åkte förbi och besiktade bilen innan jag åkte till jobbet. Den gick igenom utan problem, jag hade inte väntat mig något annat faktiskt men nu är det i alla fall gjort för i år. Skönt att ha det fixat i god tid och för höstens schema blir mer hektiskt.

Så jobbade jag denna dag, skyndade mig hem för att inte hämta så sent och dottern sprang och gömde sig när jag kom för att hon ville stanna. Det var alltså roligt på det nya stället.
För mig däremot kändes det aningen oroligt.