Junibacken

Jag hade planerat att vi skulle stiga upp klockan åtta för att vara på Junibacken kl. 10 när de öppnar. Men när min klocka ringde hände ingenting på andra sidan av sängen. Så jag ändrade till 8:30 och somnade om. Samma visa, ingen reaktion. Jag ställde väckaren på 9 och småslumrade. Men då hade barnet fått sina 11 timmar så då väckte jag henne.

Vi åker hiss och tar en selfie.

Peppad till max men först frukost.

Jag trodde inte att jag skulle orka så mycket frukost efter den sena middagen men två rejäla koppar kaffe, lite frukt och kex med ostar var jag redo. Dottern åt mest fil men provade frukt, korv, köttbullar och muffins. Jag drog gränsen vid daimtårta till frukost...

 Vi tog sedan tunnelbanan närmare Junibacken och bussen sista biten. Jag hade köpt ett 72-timmars kort och dottern åker gratis så det var bara att åka dit vi ville.

Dottern åker rutschkana på Junibacken.

Ett litet utomhuscafé.

Här är Pippis hus på andra våningen. Utanför huset står lilla gubben och där kan man ta en fin bild på sitt barn uppe på den stora hästen. Men det ville inte Alva. Hon sa nej, så det blev ingen sådan bild.

Men en liten käpphäst gick hon med på när hon ändå lekte med den.

Efter tyckte hon att det var dags att åka sagotåget. Så sitter man i en träbox och åker förbi små utställningar med Astrid Lindgrens sagor medan Astrids fina röst berättar sagorna man åker förbi. Rätt mysigt och fint. Det var bara den stora Råttan som var lite spännande.

Vi skulle leta reda på scenen men i teatern var det ingen alls så Alva höll låda själv.

Alva och Maja ur Majas abc bok.

Alva och Mamma Mu.

Vi såg showen "Gittan och älgbrorsorna". De gjorde dom bra. Det var roligt.

Efter showen fick Gittan hjälp av några av barnen att städa efter brorsorna för de är ju väldigt stökiga. Tänk om entusiasmen för att plocka ihop var lika konstant som den var då...

Alva och Gittans gråvarg.

En liten försäljare av ädelstenar.

Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig av Junibacken. Hon tycker att hon det var roligt men jag tyckte nog att det var mer passande för småbarn. Det är inte så mycket till lekland för en nybliven sexåring. Rutschkanorna är jättesmå och det finns egentligen inte så mycket att leka med förutom äpplena i äppelträden och korvvagnen.
Nu har hon fått åka dit en gång i alla fall.

När vi gick ut såg jag en blond tjej som bar på en bebis och hon såg så bekant ut så jag tänkte nästan hota "Nämen hej är du också här" men försökte placera hur hon var bekant och lyckligtvis kom jag på att det var Blondinbella innan jag ropade hej. Så jag borde ju i så fall ha ropat "Hej, tack för att du fixat så bra silver schampoo. Jag är nöjd."
Men det gjorde jag förstås inte.
Jag log lite, var tyst och gick vidare. 

Vi köpte korv och så gick vi en promenad längst strandpromenaden och tog tunnelbanan på Östermalmstorg. 

Alva och älgar som inte lyser på dagen. Har man inga vilda i trädgården får man väl göra ett par av ljusslingor.

Det syns att det nyss var nyår med en kvarlämnad flaska bubbel...

Skönt med en liten, liten promenad så vi fick lite luft och kunde kika på båtarna innan vi åkte till t-centralen (tog ca en halvtimme). För hur lockar man ut sitt barn från Junibacken när man är less på stället? Man säger de magiska orden:
Nu åker vi till Disneystore!