torsdag, april 30, 2015

Valborgsmässoafton

Jag började med att åka på utskolningssamtal på förskolan. Det känns lite sorgligt att dottern ska lämna sina fina pedagoger på världens bästa förskola men hon är å andra sidan helt klart redo för det steget. Det är roligt att höra att vi har en snäll och empatisk liten tjej som är mån om sina vänner. Men det är också kul att höra att hon nu lärt sig säga ifrån också.
De har gjort en intervju med lillan och eftersom att vi hoppade över utvecklingssamtalet i höstas så fick jag med mig två teckningar som hon har gjort av sin familj.
Det var kul så det måste vi dokumentera och spara (innan lillan snor teckningen och klipper sönder den med sin pysselsax, hon gör så med det hon får fatt på för tillfället.)
Så här hade hon sagt om den här teckningen då:
Jag gör min mamma först...
Hon har inte så långt hår...o så öron förstås.
Å så jag, jag ritar mig när jag var liten bebis, titta så litet huvud jag har!
Å så pappa, hår och öron förstås.
Å så storebrorsan Tobbe, det ska vara en solig dag
Å så Lukas...
Han är alltid sur men han får vara glad...
Näsor måste ju alla få, det glömde jag.
Men mamma måste ju hålla i mig!
Jag skrattade åt att hon tydligen minns storebrorsans "supersur tonåringsperiod".


Inför detta samtal hade hon ritat sin familj igen.
Denna gång fick ingen brorsa alls vara med i huset.
Det blev Alva, mamma, mormor och pappa. Det lilla nere till höger är Alvas rum och dörren till hennes rum har hon berättat för mig. (Mormor har glasögon som ni ser.)
Efter samtalet åkte jag och gjorde lite ärenden och sedan åkte jag hem. Vi försökte kratta på gården med det blåste bara iväg så vi gav upp projektet i väntan på bättre väder.
Lagom till lunch skjutsade jag in grabben till frissan. Jag har tyckt att han varit långhårig ett tag men inte tagit mig tid att boka nått eftersom att jag haft så mycket annat. Men nu blev han klippt och nöjd med sin frisyr. Det ser modernt ut, så han får väl fortsätta att klippa sig på det stället.
Jag hämtade upp maken som lämnat sin bil på service under tiden grabben klippte sig och sedan åkte jag och handlade för att dottern önskat sushi till middag. Jag var inte särskild svårflörtad när det gäller det.

På kvällen tänkte vi att vi skulle åka in och titta på majbrasan och kanalsimmet i parket. Dunjackan hade varit ett smart drag för jag frös på riktigt. Först sa jag att dottern skulle få välja mellan fiskedamm och sockervadd och hon kunde inte bestämma sig. Sen stod vi där och väntade på kanalsimmet som aldrig började så till slut sa jag att hon kunde få båda om vi kunde åka hem sen.
Nöjd dotter mumsar på sockervadd medan pappan bär godispåsen. "Majbrasan var jättekul!" säger hon efteråt, men till nästa år ska även mamman ha vindbyxor och troligtvis en varm vinterjacka på sig också.
Kanalsimmet började när vi gick mot bilen, men så viktigt är det ju inte. Någon vann, många tappra  simmade i det kalla vattnet.
När vi kom hem fick lillan bada bort sockret medan det snöade ute.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar